Här följer min pågående mailväxling med konfektyrjätten Cloetta Fazer angående deras nidbildsgodispåsar. Obs! Breven är alla utskrivna i sin helhet. Jag har inte fuskat med att klippa och klistra.
"Hej!
Jag är dotter till en av de cirka 50.000 östasiater som invandrat eller adopterats till Sverige och lever här idag. Härmed skriver jag till er för att fråga varför ni fortfarande använder er av en gammal nidbild av en kines till er förpackning av "Kina"? I en värld där man i modern tid äntligen slutat använda sig av de förenklade bilderna av svarta på diverse produkter, hur kommer det sig att det fortfarande går bra att visa upp och sälja produkter med "skojiga" eller gullifierade bilder av kineser?
Jag och många andra svenska kineser, halvkineser och asiater lider av dessa fåniga bilder, som vi ständigt omges av i vår vardag. Detta gör det inte på något sätt lättare för oss att försöka passa in i det här landet.
Med vänlig hälsning och en förhoppning om ett svar,
Angelica" (Maj 2005)
”Hej Angelica!
Din fråga gick vidare till kategorichef Claes Ekström och som lämnar följande svar:
"Kinavarumärket skapades 1961 i och med lanseringen av ett godis som kombinerar rispuffar och choklad. Därav namnet Kina och med en illustration av en kines. Designen på påsen förändrades något under 2003.
Vi har tidigare aldrig fått någon reaktion från kunder eller konsumenter på att illustrationen skulle vara rasistisk. Därför blev också illustrationen kvar när designen förändrades.
Cloetta Fazer erkänner de tio principerna i FN's Global Compact. De innebär bl a att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär vi kan påverka, att avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Erkännandet av dessa principer går inte att kombinera med rasism.
Syftet med att behålla illustrationen av "kinesen" på Kina är naturligtvis inte rasistiskt, det är ett resultat av att designförändringen skulle vara liten för att våra konsumenter ska känna igen produkten. När designen förändras för Kinavarumärket nästa gång, kommer vi att ta upp frågan om illustrationen av kinesen ska tas bort. Syftet med en förpackningsdesign är ju att den ska attrahera konsumenterna och inte irritera.
Best regards/Med vänlig hälsning
Claes Ekström
Category Manager
Cloetta Fazer Sverige AB"”
"Hej Monika Karlsson och Claes Ekström.
I mitt första mail till er uttryckte jag min lättnad över att man slutat använda de gamla nidbilderna av svarta människor på dagens produkter, även om man inte gjort detsamma gällande kineser. Döm om min förvåning då jag snart efter jag fått ert svar gick in på Pressbyrån och 7-Eleven och plötsligt fann att man börjat sälja era klassiska 'Lakritsi'-produkter (som faktiskt var precis de jag tänkte på från början)! Nog för att det är en produkt som man minns som god efter Finlands-resorna som barn, men var ni verkligen tvungna att behålla den 'lustiga' 'negern'?
Med vänlig hälsning och en förhoppning om att världen slutligen förändras till det bättre,
Angelica" (September 2005)
”Hej Angelica!
Figuren på Lakritsi-stången är ett lakritstroll och inte en nidbild av en svart person. I mitt förra e-mail till dig skrev jag om de principer som styr Cloetta Fazer dvs FN's Global Compact.
"Cloetta Fazer erkänner de tio principerna i FN's Global Compact. De innebär bl a att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär vi kan påverka, att avskaffa diskriminering vid anställning och yrkesutövning. Erkännandet av dessa principer går inte att kombinera med rasism."
De här principerna gäller för vårt sätt arbeta.
Best regards/Med vänlig hälsning
Claes Ekström
Category Manager
Cloetta Fazer Sverige AB"
”Hej Claes och tack för ditt svar, återigen.
Det är förstås betryggande att veta att Fazer-Cloetta erkänner de tio principerna i FN:s Global Compact och att detta inte går att kombinera med rasism. Trots detta finner jag (bland annat i egenskap av halvkines) Fazer-Cloettas Kinapuffkines stötande. Och trots detta har det lilla 'Lakritstrollet' en slående likhet med en 'Golliwog'. Var vänlig och begrunda (medfogade bilder och) dessa länkar:
http://www.ferris.edu/htmls/news/jimcrow/golliwog/more
http://en.wikipedia.org/wiki/Golliwog
Begreppet 'lakritstroll' är dessutom modern svensk slang för en svart person. Jag är osäker på om det kommit till före eller efter lakrits-stångens tillkomst, men undrar om det inte kan vara så att Fazer med denna logotyp har varit med om att mynta detta begrepp? Bara en tanke.
Med vänliga hälsningar och ett löfte om att aldrig mer köpa godis som marknadsförs med hjälp av förlegade ras-bilder,
Angelica”
0 kommentarer:
Skicka en kommentar